En ny rymd
När tiden förändras, så skapas plötsligt en ny rymd. En ny verklighet, som får en att bli så liten. Man blir en svag människa under det stora himlavalvet. Himlavalvet som är så stort så man kan flyga och plocka stjärnor om man så skulle våga. Men ibland är det lättare att stanna kvar med fötterna på jorden trots att man omges av en ny rymd. Vingarna. De tros vara svaga, men egentligen är de starka. Vingarna. De måste vecklas ut för att kunna flygas på. Stjärnorna de kan plockas om man vågar lämna jorden och låter drömmarnas kraft lyfta en mot himlavalvet.
Rymden den tar ofta andan ur en och det är säkrare att stanna kvar på jorden och se det stora himlavalvet glimma på avstånd. För tänk om man trillar. Ramlar. Vilka skrubbsår som skulle uppstå för att drömmarna lyfte en från den säkra jorden upp mot himlavalvet och den nya rymden.
Men tänk om vingarna lyckas ta en uppåt. Upp. Upp mot drömmarna och den nya rymden. Att man där får skymta en soluppgång av något nytt och främmande.
A beautiful mess
Hela poängen med att ha en blogg tycker jag är att ens läsare inspireras.
Någon som lyckas med detta är Elsie på den fantastiska bloggen
"A beautiful mess". Fina pyssel, frisyrer och recept. Dessutom driver
hon en egen vintagebutik!
Jag blev så inspirerad att jag idag satte saxen i två secondhand
klänningar som jag har tänkt att sy om. Ni måste också in och
kika! Bloggen hittar du här.
Bilder: A Beautiful mess
Dagen därpå
På valborg hade jag och en vän kombinerat födelsedags och valborgsfirande,
vilket innebär att det knappast kan bli bättre. Att sedan få vakna dagen
därpå till ett städat hus och sovrum är ju dubbelt susen!
Det fina med att ha fest är nog att få vakna dagen därpå, vakna med
fina minnen och skratt susandes i öronen, födelsedagsblommor och
om man har riktigt tur en och annan överbliven kakbit. Turen fanns
även den här gången, nämligen en bit överbliven citronpaj.
Recept finns här.
Åh ni föresten, så många nya som har hittat hit! Tack för era
kommentarer. Hoppas ni kommer trivas!
Södrarummet #2
Inne i södrarummet är väggarna vita, fönsterkarmarna fyllda med askar och
sängarna fyllda med kuddar och täcken till sommarens gäster. Där finns pappas
gamla skolväska och farmors föräldrars soffa.
Södrarummet
I Norrgården har vi ett rum som kallas för södrarummet. För ett par
år sedan var det fyllt med saker från golv till tak och väggarna var täckta
med flera lager avskavda tapeter. Men efter mycket slit så blev det såhär
fint. Välkommen in!
Där vitsipporna växer
vitsippor. Varje vår då vitsipporna kommer fylls jag med sådant hopp,
för deras ankomst signalerar att snart så är sommaren här. Jag gillar
att plocka sipporna och ta in dem, och förra veckan fick jag ett väldans
fint tips! Nämligen att lägga blommorna på ett fat med någon
centimeter vatten, efter en stund så reser dem sig lite huller
om buller och vips så ser det ut som att de växer mitt i köket.
När värderingarna tar stryk.
för sina rättigheter och värderingar. Men efterlevs värderingarna egentligen?
Hur ser det ut i mitt liv? Jag märker så ofta att mina värderingar
krockar med den här världens spelregler. Mina värderingar blir snarare
propaganda än ett levnadssätt. Jag förespråkar ickematerialism, miljövänlighet
och att vara jordnära, ändå är jag själv en av de mest materialistiska människor
jag känner.
Det är så lätt att prata om hur man ska vara och så svårt att leva det man pratar om.
Så mycket enklare det är i teorin än vad det är i praktiken. Att försöka leva efter sina
värderingar fast de ibland går stick i stäv med omgivningens spelregler. Det är
enklare att propagera sina värderingar, men det kostar så mycket mer att leva
dem.
Vad är då moral och sunda värderingar? Är värderingar idag något som snarare
är gammalmodigt och borde vara förkastat sedan urminnes tider. Eller har de
kanske en sådan central roll i våra liv att vi kanske inte alltid märker dem. Jag letar
efter svar men finner så få. Det här med värderingar verkar jag inte kunna rå på.
Det är som att leva i förändringens tid, det gamla förtvinar, det nya tar form och
där står jag. Funderar över livet, värderingar och moral. Jag letar efter en portal
när jag inser att det mesta blir så gråskaligt, vad är rätt och vad är fel?
De sticker i våra ögon. Värderingar.
När det kommer till kritan så är jag trots allt bara en människa, och då kan sådant
vara svårt. Jag skriver, pratar ja rentav skriker ut hur man borde vara. De där
värderingarna blev något stort, högt över molnen, innan de hann slå rot hos mig.
Jag letar efter svar, men finner så få. Det här med värderingar verkar jag inte kunna
rå på.
Norrgården
En plats där man kan få vara ensam med sina tankar, utan att varken internet, tv-serier
och press behöver tränga sig på. Där man kan få möta naturen och återuppleva sina
barndomsminnen. Jag ska till mitt älskade Norrgården som är farfars barndomshem
och som ligger i Smålands djupa skogar. Där finns övergivna vägar,
Hus fyllda med hemligheter.
Det fikas hela tiden, till och med före frukost.
Tavlor på gamla släktingar och kakelugnar
Ängar och åkrar.
Hoppas ni får en fin helg.
Chocolate and raspberry cookies
Förra veckan bakade jag något som blev så lyckat att alla kakor utom en var
uppätna när det var dags att fotografera. Vad sägs om chokladcookies med
hallon nerstuckna i dem? Inte fy skam enligt mig! Nedanför finns receptet.
Choklad och hallon cookies
* 130 g smör
* 1 1/2 dl vetemjöl
* 5 msk kakao
* 1/2 dl havregryn
* 5 tsk vaniljsocker
* 1/2 tsk bakpulver
* 1 nypa salt
* 1/2 dl rörsocker
* 1/2 dl socker
* 1 ägg
* 1 näve hallon
Låt smöret få rumstemperatur. Blanda det sedan med vetemjölet och havregrynen.
Mixa eller knåda ihop. Häll sedan i ägget och de övriga ingredienserna. Rör runt och
knåda ihop till en sammanhängande deg. Gör sedan små bollar som du trycker ut till
runda plattor på en plåt med bakplåtspapper. Stoppa i hallonen så de är nedtryckta
i kakorna, in med dem i ugnen på 180 grader. Låt dem sedan grädda i ca 9-10 min.
Ät och njut.
I vårens regim ämnar jag att leva
Jag säger nu farväl till snö, kyla och is. Till att frysa vid busshållplatsen tidiga mornar,
huka sig i bitande vind och gå runt i blöta strumpor. Men det blir också ett farväl
till dagar fyllda med dans, promenader, födelsedagskalas, bruncher, läsande,
fina resor till vänner och te (vi behöver ju inte nämna plugget det är ju trots allt inte lika mysigt).
Allt det sistnämnda planerar jag dock att ha kvar men i vårens regim
istället för i vinterns. Nu är det dags för mig att vårstäda och säga ett
glatt adjö till vintern.
Holocene
And at once I knew I was not magnificent.
High above the highway aisle.
Jagged vacance, thick with ice.
I could see for miles, miles, miles.
Holocene- Bon Iver
Varning för verkligheten - dansföreställning om mänskliga rättigheter
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna instiftades år 1948, är det i
dag mer en saga än en verklighet, för de sju miljarder människor som finns i den här världen?
Genom vår föreställning vill vi belysa varje människas rättighet till bland annat talan,
Genom vår föreställning vill vi belysa varje människas rättighet till bland annat talan,
frihet och existens, hur dessa rättigheter inte alltid är en verklighet i många
människors liv.
Fina människor! För tillfället så jobbar jag för fullt med mitt projektarbete, därav
dålig uppdatering. Mitt projektarbete är en dansföreställning om mänskliga
rättigheter, jag gör den tillsammans med min vapendragare och kusin Erika,
vi kallar oss React. Vi kommer genom dans, musik och bild belysa de mänskliga
rättigheterna och dess problematik. Skulle någon av er befinna er i Göteborg tycker
jag att ni ska komma! Det är nästa onsdag den 4.e april kl 19.00 på Hvitfeldtskas
gymnasium i Norra aulan. Välkomna!
P.s Ni som har möjlighet får mer än gärna sprida detta! Vi behöver all hjälp vi kan få!
Klicka här för att titta närmare React och för Varning för verkligheten
Saltkar
Nästa gång ni är i en secondhandaffär eller rotar i farmors garderob,
så tycker jag att ni ska hålla utkik efter gamla saltkar. De är nämligen
utomordentliga att ha när det kommer till att stoppa ner ringar, örhängen
och torkade rosor i.
När snön föll över Göteborg
När snön yrde på Göteborgs gator, och marken sakta blev allt vitare, låg jag
på mitt golv och pluggade. När livet är fyllt med alldeles för mycket plugg så
kan man ju göra det bästa av situationen. Då kan man dra fram kuddar på golvet,
sätta på Bon iver, tända myslamporna, fixa fint mellanmål, göra tankekartor med
färgpennor(inför provet, förstås) och i pauserna stirra upp i taket samtidigt
som man ser sitt rum ur ett grodperspektiv. Det här är mitt rum ur grodperspektiv
(nästan) föresten.
Det här är jag.
Jag är Lisa, snart 19 och bor i regniga Göteborg...
Nja riktigt så enkelt är det nog inte. För man är ju
trots allt mer än sitt namn, ålder och födelseort, eller?
I alla fall innan jag snöar in mig och försöker vara sådär
wanna-be-filosof-isch så kanske jag ska återgå till
ämnet.
Jag tycker att sådant där som bilar, hajar och hundar är bland det
läskigaste som finns. Ja och vetskapen att någon skulle titta på en
när man sover. Jag älskar ostbollar men hatar salta pinnar. När jag
är riktigt trött brukar jag belöna mig själv med att inte borsta tänderna.
Hela mellanstadiet spenderade jag liggandes i min säng läsande "Narnia"
och "Borta med vinden".
När alla andra ville bli isprinsessa och delfinskötare drömde
jag om att bli Sveriges första kvinnliga statsminister -
redan på den tiden hade jag hybris och storhetsvansinne.
Under mellanstadiet tillbringades också många timmar ute i skogen
lekandes krig i kojan, och experimenterande av ljungfyverkerier.
Trots att jag fick ont i magen vid tanke på att någon kunde bli ledsen
så skrek jag IQ fiskmås efter några dumma killar en gång. Nuförtiden
försöker jag att inte göra så radikala uttalanden om människor, förutom
om sådana där jobbiga diktatorer och en och annan politiker. En del
tycker att jag är ganska kunnig, men vet ni, knepet är att läsa titlarna
på artiklarna och sedan fejka resten.. det enda jobbiga är när man blir
påkommen med fejkandet.
Jag gillar att röra mig i takt till musiken, ni vet den där aktiviteten som kallas dans.
Och blir svinsur när någon inte tycker att det är en sport. 39 böcker rensade jag
ut för några månader sedan, och ändå är det fullt i skåpet, och nyss köpte jag
ytterligare cirkus 10 st... Fota är ett fint tidsfördriv även om jag fortfarande
inte kan det där man ska kunna om man har en systemkamera( ja, jag är
en av alla dem som inte vet vad slutartid innebär, något med linsen typ).
Senaste ordet i min ordsamling är uttrycket isch, jag använder det alltid isch.
Oerhört praktiskt!
Jag är tillsammans med en kille från Skåne, trots att jag hela mitt liv har
trott att jag skulle finna någon från de djupa småländska skogarna.
Men, de skorrar ju båda på r. Jag har en tendens att för en period
snöa in mig på något. Till exempel Tjernobyl, utrikespolitik eller
Tjetjenien. Blir fortfarande alldeles exalterad när någon nämner
just Tjetjenien. Jag var flintis tills jag var fyra, äter inte kött men
älskar bacon.
Kan ju passa på att berätta att jag kopierar text manuellt, och vägrar använda
kortkommandot. Först av okunnighet, men nu(sedan det har startats en minikampanj)
av ren envishet, känn på den kusin och pojkvän!
Det var lite småkonstig fakta om mig, vem är du egentligen?
